Du kom till mig här om natten igen...
Även denna gången var du så tydlig med ditt budskap.
Er syster,
jag ska försöka hålla ett extra vakande öga på henne nu,
åt dig.
Du stod lutad mot en dörrpost, och tittade på vad som hände i rummet.
Jag kom upp bakom dig, och la min haka på din axel.
Jag kände ditt hår mot min kind...
Tänk att vi genom våra drömmar kan skapa nya minnen och minnesbilder av någon som inte finns hos oss längre. Det är så vackert, men smärtsamt på samma gång.
Ibland skulle jag vilja ge alla mina drömmar till din familj, men tids nog så kommer även de att vara redo. Det är jag säker på.
Tack för att du kommer till mig.

(En sommardag, för länge sedan...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar