Äntligen är vår älskade loppa hemma igen,
om än lite trött och medtagen så är hon i alla fall hemma.
Nu följer en vecka av medicin, vila och kärlek,
så hoppas vi att Siggan är sig själv igen inom kort.
Idag får vi finbesök av Elsas husse (Elsa är Siggans brorsbarn),
han gör depåstopp i hlmst på väg ner mot skåneland.
Idag kommer även syster Ullis med fästman,
saknar dem alltid.
På lördag får vi än mer besök, av resten av familjen A.
Det är så gott och tryggt när vi alla är samlade.
Efter loppans hemkomst så känns mitt hjärta lättare.
Jag är så rädd om henne.
På något sätt så är hon som min familj.
Min alldeles egna familj,
hon gör mig aldrig besviken eller sårar mig.
Hon finns bara alltid där för mig,
genom allt.
Detta kan säkert låta trivialt i andras öron, men de vet inte.
De vet ingenting om mig och min sk familj.
Men jag har en annan familj som jag med kallar; "min".
Din familj.
