Imorgon...

Jag och din bror var ute på olycksplatsen förut ikväll.

Vi tände de ljus som slocknat av vinden.

Så nu lyser tjugo stycken vackra ljus där ute.

Tjugo stycken...

Imorgon är det din dag.

Hur ska vi ta oss igenom den utan dig vännen?

Himlen är oskyldigt blå

"Himlen är oskyldigt blå, som ögon när barnen är små. Att regndroppar faller som tårarna gör, rår inte stjärnonrna för. Älsling jag vet hur det känns, när broar till tryggheten bräns. Fast tiden har jagat oss in i en vrå, är himlen så oskyldigt blå."

Himlen är oskyldigt blå - Ted Gärdestad

Igår var Bitte här på middag.

Hon sjöng så vackert för dig på begravningen.

Jag har haft den sången i mitt huvud sen igårkväll.

Bitte har många kloka ord,

hon kan verkligen sätta ord på alla känslor och tankar som vi har inom oss.

Vi pratade väldigt mycket igår, allihopa.

Det gör vi alltid,

men vi var vi äntligen tillsammans, allihopa.

Vi behöver prata, jag behöver prata.

Jag kan inte låtsas... inte med någon.

Här om dagen blev jag rädd,

rädd för min känslor och tankar inför personer som en gång stått mig nära.

Men jag kan inte finnas för dem som inte finns för mig...

Jag har ingen ork till det med,

jag kan inte bara lägga locket på.

Jag kan inte låtsas...

Fredag den 27 mars

Imorgon åker vi hem.

Det sitter som en stor klump i magen.

En klump av sorg, oro, stress men även av kärlek.

Kärlek till dem som står mig allra närmast.

Oron beror nog på alla nya möten.

Det kommer att bli flera nya möten under hemresan, jag vet att det kommer att vara tungt med jag vet även att känslan efter ett nytt möte ofta är lättnad och ibland även värme.

Du är väl med oss, hela vägen...?

Det vet jag att du är.

Du är för alltid med oss,

i våra hjärtan.

Onsdag 25 mars

Idag har dagen gått fort.

Ibland rinner bara dagarna ur händerna på en,

och ibland är de så långa så man tror att de aldrig tar slut.

Nu är det bara tre dagar kvar tills vi är hemma.

Jag längtar så det nästan gör ont i mitt bröst.

Ibland ger telefonsamtalen mig så lite, speciellt när det enda man vill är att hålla om den man talar med. Det finns inte många saker som värmer som en riktig kram från en riktig vän. Det finns några få i mitt liv som vet hur man ger en sådan kram.

En kram som är äkta, orädd, engagerad och tröstande.

Jag hoppas verkligen att jag kan ge sådana kramar,

en dag.

Meningen...

Jag tror att meningen med denna bloggen är att jag ska få chans att skriva av mig alla dessa tankar som bara rusar runt i mitt huvud mest hela tiden. Det är tankar som rör dig, framtiden, nuet, och dåtiden.

Tankar om smärta, sorg och saknad.

Tankar om svek, besvikelse och oro.

Men även tankar om kärlek, tillit, tro, hopp och trygghet.

Varför i form av en blogg? Kanske det känns om än mer verkligt genom att möjligheten finns för andra människor att läsa...

Smärta

"Det finns ingen väg tillbaka. Det som har hänt blir för alltid en startpunkt varifrån resten av ens liv kommer att börja. Det fanns ett "innan" som nu är borta och nu finns det bara ett "efteråt"."

Ur En skugga av kärlek - tankar om sorg av Lars Björklund.

Precis så är det. Precis så känns det. Precis så...

Varje gång jag träffar en människa som jag har en relation till, oavsett om det är en nära relation eller bara en ytlig bekantskap eller bara en kund från mitt arbete, så är det som att jag träffar dem för första gången. Första gången som jag träffar dem som den person som jag är idag. Den person jag är idag är inte densamma, om än mycket lik, den person som jag var "innan".

Den person jag är idag bär något väldigt tungt. Något som varje normal naiv människa aldrig tror sig behöva bära. Men det vill jag säga, var aldrig så naiv, det kommer jag aldrig vara igen.

Skiljs aldrig från en vän utan att vara just vänner...
Där är jag och vi lyckligt lottade, om man kan uttrycka sig så, det finns inte ett enda svart sandkorn genom hela våra liv som har någon som helst förbindelse till dig. Det är helt otroligt kan tyckas, men så är ju du helt otrolig.

Innan jobb

Du är i mina tankar ständigt, det går inte en dag, en timme, en minut utan att jag tänker på dig.

I mina tankar finns även din familj, dina föräldrar och dina syskon...

Vad har de gjort för att förtjäna detta?

Det finns inget svar på den frågan...

Denna veckan har vi Åke hos oss, han och Sigrid roar sig.

De skänker även några skratt till oss, i allt mörker.

Syskonkärlek... du vet vad det är.

Jag vet inte vad det är, men det vet du.

Nu ska jag gå till jobbet, det här himla jobbet... egentligen är det inte själva jobbet det är fel på, utan andra saker, personer och omständigheter... varför måste folk låtsas? Låtsas som om inget hänt! Varför ignorera förändringen istället för att uppmärksamma den och respektera den? Därför finns det ingen framtid för mig där... jag tänker vägra att omge mig med människor som låtsas.

Snart kommer din bror hem, jag älskar honom så.

Jag vet att du vet det, och du vet att jag kommer att hålla mitt löfte till dig.

Jag önskar bara att jag kunde göra mer...

Tisdag den 24 mars

Idag är det bara fem dagar kvar tills vi får åka hem.

Åka hem till dem som betyder mest för oss.

Till din familj.

Den 31 mars är det din 20 års dag.

Vad ska vi ta oss till?

Idag tittade jag på när du och din klass uppträdde, på Talangen -08.

Du är helt fantastisk.

Det bara lyser om dig.

Det är inte många människor som det lyser om, men det gör det om dig.

Jag kan titta på dig och höra din röst när jag vill.

Jag uppskattar det, jag vill alltid minnas.